ett urflippat äventyr

Jag vaknade i morse och var helt paj i skallen. Drömde jävligt psykadeliska drömmar. Men ändå så verkliga på något sjukt sett. 

Jag paddlade kajak i djungeln, blev rånad, jagad av en tiger, jagad av en hyena, såg en tiger läsa tidningen, var på festival, blev nedslagen, satt i en taxi och blev tröstad av Lotta, pratade med en svart liten hemlös flicka, gick runt på ett hangarfartyg, såg en indisk vis man trassla ihop sina kroppsdelar och samtidigt röka vattenpipa samt stirra på mig, såg hundratals tecknade tjocka människor dansa på ett fält, snodde en buss, hittade en italiensk marknad i Jönåker, köpte en ful pälsjacka, såg en giraff med tio meter långa ben jaga en tiger ner från ett berg och på vattnet. var med om ett luftanfall, såg en tecknad man som hade en flera meter lång penis som stod upp och gick igenom hans huvud, pratade med ett flertal underliga människor/varelser, grillade i en kåkstad, sköt med pistol, hittade LP-skivor som var en meter i diameter, bråkade med pappa, käkade godis och bullar, åkte motorcykel och såg en man med boxningshandskar falla ner från ett stup och slå sig brutalt och dö.

Allt detta och galet mycket mer fick jag uppleva under denna underliga natt. Nu ska jag lägga mig och sussa kudde åter igen. Undra vad min hjärna bjuder på denna gång mån tro?  

   

Trailerpark-live 09

Jag och mina tre vänner, Eros Crazylegs, Karl Anal och Jon As K, diskuterade lite igår. Som vanligt så spårade det ur en hel del.

Sagan-om-ringen-lajvare, skit ner er! Här kommer det nya och absolut skönaste lajvet någonsin. Trailerpark-live 09 i Nyköping! 

Ett dussin risiga husvagnar nedlkletade med bajs. Ett område fullt med skrot, lera och massvis med sköna whitetrash-karaktärer som strosar runt och är svinfulla. Snubbar med hockeyfrillor, truckerkepsar, hårdrockbandstischor och skitiga linnen. Brudar med skitigt blonderat hår, extremt korta jeans-shorts, stringtrosor, fula örn- och varg-tatueringar samt stora blåtiror. Varannan kille har nämligen rollen "wifebeater", fler än en har rollen som crackpundare, någon döljer ett methlab i sin husvagn och en jävel spelar den instabila vietnamveteranen som flippar med ett hagelgevär.

De som intar rollen som lite yngre har snickarbyxor utan tröja, skitiga ansikten och varsin BB-gun som de skjuter ekorrar/råttor med. Även dem är svinpackade.

Men det mest klockrena är ändå följande. Ett gäng uniformerade hårdingar á la Cops! Efter några timmar, då det har ballat ur fullständigt i trailerparken, så ringer spelledaren till dessa snubbar. De kommer på direkten i sin vrålcoola poliskärra med saftblandare på taket och munkhållare bredvid Shotgun-fodralet. Dessa snutar, pyntade med handskar och pilotbrillor, stormar in och kräver allmän ordning. Brudarna grinar, snubbarna står blodiga och säger att de är oskyldiga. Crackpundarna springer iväg och någon jävel hotar att ta livet av sig.

Välkomna! 

En ofrivillig vårpromenad

Det var hemskt, men jag var tvungen att göra det. Gå upp ur sängen för att åka och arbeta. Klockan slog 06.15 och jag hotade mig själv med en inbillad revolver för att klara av att kliva upp. Jag duschade, åt lite, hatade hela världen och gick sedan till slottet för att ta bussen ut till Arnö.

På jobbet var det låst. Jag ringde på och efter en stund öppnade min arbetskompanjon dörren.

"Tjabba! Vad får dig att komma o hälsa på så här tidigt?"

"Va? Men jag börjar väl nu?"

"Nej, du skulle ju vara ledig idag"

Hade jag haft ett vapen skulle jag använt det efter denna korta konversation. Tyvärr så hade jag glömt den inbillade revolvern hemma. Jag tog en kaffe och promenerade hemåt. Nyköping var näst in till folktomt. Min käre vän solen, en fiskande gubbe och ett somrigt franskt dragspel i ögonpådden gjorde denna morgon underbar.

 

Folkrörelsen för de som ser uppåt!

Härmed uppmanar jag samtliga medborgare att se mer upp! Med detta menar jag alltså att när ni är ute och promenerar nästa gång, eller går från en plats till en annan, ska ni kolla mer uppåt. Jag har nämligen märkt att den vanliga människan har en förmåga att se nedåt när den promenerar.

Redan de gamla grekerna civiliserade sig delvis genom att bygga saker uppåt, så som till exempel hus. Man byggde inte bara hus utan också mycket fina hus. Detta har man tagit efter i alla tider, så idag finns det många vackra byggnader och även andra fina saker att betrakta. Detta vet ju kanske många redan men jag hittar nästan dagligen nya fina hus, coola balkonger, roliga tak och inte minst jävligt konstiga platser.

Jag lovar att nästa gång du går ut kommer du se något du inte märkt eller sett förut. Det kommer till och med vara något på din egen gata!

A Sunday Smile

"All I want is the best for our lives my dear,
and you know my wishes are sincere.
Whats to say for the days I cannot bare."

"Here's a way to let it roll and it's a way to lose control"

Ge mig ett instrument, vilket som helst. Jag lovar, jag verkligen lovar att jag kommer bli sugen på att lära mig hantera det. Jag håller på att sprängas just nu. Så mycket musik, så mycket toner, så mycket rytmer och så mycket sång finns i mig nu. Det är verkligen hemskt att känna att jag kanske har världens bästa låt i huvudet. Men jag kan tyvärr inte uttrycka mig eftersom jag bara är en simpel trumslagarpojke.

But I'm trying. Jag försöker bli vän med guran, jag vill spela mer piano och jag snackar en del skit om att börja lira alla intrument på jordens yta. Det är inte lätt. Jag skapar ju en hel del musik tillsammans med Endogamia men jag känner mer och mer att det inte räcker. Som sagt, jag håller ju på att sprängas.

Var äckligt nära på att bjuda på en hammond-orgel imorse. Men jag insåg att jag inte kunde hämta den på något sett och jag har platsbrist på grund av ett nyinköpt trumset. Vad fan ska ja med ett till trumset till kan man undra. jo, som sagt, jag håller på att sprängas och det får en att tappa förståndet.

Någon snäll själ som vill jamma järnet med mig? Jag känner nämligen för att skapa the soundtrack of my life!

Folk-är-fan-dumma-i-huvudet # 1

Det finns en del saker som jag inte klarar av riktigt. Här är en:

Folk som puttas i folkmassor! Då menar jag till största del en folkmassa som är skapad på en konsert och är till för att man ska dansa i.

Till dig som gillar att trycka, så att alla framför dig nästan ramlar och personerna längst fram näst in till dör, vill jag bara säga att du är otroligt dum i huvudet!

Jag vill också nämna en sak till er alla som hämnas genom att putta tillbaka, ni är dumma i huvudet ni med.    

Vad skulle Herr Sjöblom gjort?

Det känns lite som att jag borde bege mig iväg, iväg som fan. Vet tyvärr inte vart eller hur. Jag vet för fan inte ens varför. Jag är nog alldeles för nyfiken för att vara kvar på ett och samma ställe. Jag ser framemot att åldras av just den anledningen att jag får vara med och se vad som händer senare här på planeten. Jag är alldeles för nyfiken för att dö. Men o andra sidan vill jag ju veta vad som händer när jag kolar, men det behöver jag ju inte oroa mig för eftersom jag sannerligen kommer att stryka med en dag.

Jag måste iväg, iväg som in i helvete! Afrika någon? Asien någon? Merkurius någon?

Det skrämmer mig lite att en dag få ett lokalt smeknamn så som "Konsum-Karlsson" eller "Snubben-som-luktar-bajs-och-alltid-hänger-inne-på-McEwans". Nu menar jag inte att jag luktar bajs utan att jag inte vill bosätta mig i denna stad så hårt att jag för evigt blir kvar.

Jag har alltid, sedan jag var liten, velat gå till en stor hamn och bara mönstra in på första bästa fartyg. Sedan bara glida ut på de stora haven och tillfredställa min nyfikenhet. En gång mötte jag en Herr Sjöblom som var en försupen sjöman. Vi pratade på tåget i en timma. Han sa något jävligt smart, kom tyvär inte ihåg vad det var.

Men det han sa betydde säkert att jag måste iväg, iväg som fan.