"Skin and bones, don't you know?"

Det finns ett livealbum som får mig att gråta i mängder. Dock inte som en liten tonårstjej, som är förälskad i någon meningslös kändis. Utan jag bölar för att den är så genialisk och innehåller så mycket känsla. Jag var ett knapptryck ifrån att åka till London 2006 för att se samma konsert. Men jag valde att inte trycka, något jag ångrar med hela mitt hjärta idag. Skin And Bones med Foo Fighters, ett mästerverk mina damer och herrar.